Back in the day...
Hej folket, nu så är de dax att börja blogga igen..hoppas att ni har saknat mej:P
Idag så hade ja ett litet snack me min ena lärare, inget allvarligt bara lite allmänt pepptalk typ, de låter kanske jävligt vrickat men ja känner att de behövdes..
Så idag när ja va på väg hem för att byta om å sen gå till gymmet så kom ja tänka på hur de va när ja va yngre, i mellanstadiet å högstadiet. De va lite kämpigt med polare,skolan å hela den biten,men så kom även den ilskan som va då. Ja är en riktig slappis men även som alla andra människor så har ja haft en jobbig perjord med mycke ilska och frustration. Jag visade inte min fulla ilska i skolan av den anledningen va att ja ville inte att andra skulle tycka att ja va ett litet dampbarn som blev arg för att nån "skoja". Även med läxläsning va de struligt en lång tid som väcker en del ilska. Iaf nu när ja gick hem så kom deta krypandes upp i kroppen. när ja va nästan hemma så fick ja en jobbig flashback...Som jag nämnde tidigare så tog ja inte ut min ilska i skolan utan den kom hemma. De va ju speciellt min älskade mamma som fick ta den smällen..Hon som alltid har stått vid min sida i alla lägen, hon som alltid har funnits till hans. Vist alla bråkar me sina föräldrar men de finns ju gränser..De kunde vara småsaker som läxläsning, de fanns ingen lagad mat hemma, väckning på morgonen.bara massa små saker som man borde visa massa uppskattning för men ist så va de bara massa skrik.
Bara själva tanken på detta va som att få ett hårt slag i hjärtat, de gjorde så otroligt ont..Nu va de inte ilska som triggade upp kroppen utan de va gråt och tårar som hängde i halsen. ..Även min lillsyrra har fått en hel skit, de va mycke slag av absolut ingen anledning, bara för att liksom..även de kan få mej att alldeles kallsvettig..usch!!
Ja vill spola tillbaka tiden, för de är de som jag ångrar så otroligt mycke...Jag har inte vart inblandad i misshandel, kriminalitet eller nått sånt., den smällen kan man ju ta. Men det här är en annan sak, de är ju inte alltid som ja tänker tillbaka på detta, absolut inte. Men de gör så otroligt ont i hjärtat...
Nog om detta, ja ska till gymmet snart så vi får höras mer i veckan. Då lovar jag att de ska bli nått lite mer gladare^^
Sköt om er!
//Eric
Idag så hade ja ett litet snack me min ena lärare, inget allvarligt bara lite allmänt pepptalk typ, de låter kanske jävligt vrickat men ja känner att de behövdes..
Så idag när ja va på väg hem för att byta om å sen gå till gymmet så kom ja tänka på hur de va när ja va yngre, i mellanstadiet å högstadiet. De va lite kämpigt med polare,skolan å hela den biten,men så kom även den ilskan som va då. Ja är en riktig slappis men även som alla andra människor så har ja haft en jobbig perjord med mycke ilska och frustration. Jag visade inte min fulla ilska i skolan av den anledningen va att ja ville inte att andra skulle tycka att ja va ett litet dampbarn som blev arg för att nån "skoja". Även med läxläsning va de struligt en lång tid som väcker en del ilska. Iaf nu när ja gick hem så kom deta krypandes upp i kroppen. när ja va nästan hemma så fick ja en jobbig flashback...Som jag nämnde tidigare så tog ja inte ut min ilska i skolan utan den kom hemma. De va ju speciellt min älskade mamma som fick ta den smällen..Hon som alltid har stått vid min sida i alla lägen, hon som alltid har funnits till hans. Vist alla bråkar me sina föräldrar men de finns ju gränser..De kunde vara småsaker som läxläsning, de fanns ingen lagad mat hemma, väckning på morgonen.bara massa små saker som man borde visa massa uppskattning för men ist så va de bara massa skrik.
Bara själva tanken på detta va som att få ett hårt slag i hjärtat, de gjorde så otroligt ont..Nu va de inte ilska som triggade upp kroppen utan de va gråt och tårar som hängde i halsen. ..Även min lillsyrra har fått en hel skit, de va mycke slag av absolut ingen anledning, bara för att liksom..även de kan få mej att alldeles kallsvettig..usch!!
Ja vill spola tillbaka tiden, för de är de som jag ångrar så otroligt mycke...Jag har inte vart inblandad i misshandel, kriminalitet eller nått sånt., den smällen kan man ju ta. Men det här är en annan sak, de är ju inte alltid som ja tänker tillbaka på detta, absolut inte. Men de gör så otroligt ont i hjärtat...
Nog om detta, ja ska till gymmet snart så vi får höras mer i veckan. Då lovar jag att de ska bli nått lite mer gladare^^
Sköt om er!
//Eric
Kommentarer
Postat av: Jessica
Men eric då, vi har alla sådana saker som vi ångrar något enormt mycket, men du får också tänka på att det som hänt har gjort oss till dom vi är idag! Så skäms inte, må inte dåligt utan se hellre de bra sakerna som hänt nu, och hur vi har förändrats till det bättre! :) Kramar i mängder på min älskade lillebror!! :)
Trackback
